Så har då året Vindelälvsdrag hunnit passera. Bra väder, även om det blåste kallt torsdag, och bättre spår är det sällan på draget. Trots att vi var två i laget som kom upp utan hund kunde vi genomföra alla sträckor och varken nån förare eller hund blev skadad. Trevliga lagmedlemmar och det funkade bra med boende (trots hårt med en natt på liggunderlag) och logistiken flöt på bättre än förväntat med tanke på hur många bilar vi hade i laget.

Jag fick låna Toves vorsteh Frippe så jag kunde köra två 12 km sträckor, fredag och söndag. Han är inte lika snabb som Ayla, men tuffade på hyfsat, även om det gick lite trögt under andra halvan på söndag, men vi tog oss i mål.

Lite snopet att Ayla blev krasslig precis till draget, men kanske tur att det bröt ut innan vi åkte upp, hade inte varit kul eller bra att ha henne sjuk bland alla andra hundar. Det som känns bra är att hon var piggare redan på torsdagen då veterinären trodde på någon slags förkylning och att jag inte hittar medlet mot noskvalster bland WADAs förbjudna medel – så det finns hopp om Örträskdraget 2 april!