Det tog sin tid men nu har vår älskade Rasmus fått komma till sista vilan. Nu får han spana ut över lägda och Storvindeln och vara ute och skutta och skälla så mycket han vill 
Typ ”allt” har ju varit sent i år – vem trodde att man skulle plocka röda vinbär 27 september och att de (äntligen) skulle kännas ordentligt mogna!?! Så var det i alla fall… Vi (framförallt min sambo har varit flitig) har plockat en del vinbär tidigare, både röda och svarta, men då har vissa bär varit så mogna att de nästan ramlat av kvisten då man rört i den medan andra inte alls varit mogna. Hallon och blåbär mognade också sent och nu finns det fortfarande mogna bär i hallonbuskarna, men tyvärr är många av dem ”fula” och inte så trevliga att plocka.
Troy gillar bär – han kan (ibland) ta hallon från busken själv. När han och jag var till fjälls senast så ”plockade” han och åt hjortron själv, direkt från plantan. Han har också börjat äta mycket bättre, sitter och väntar både på frukost och middag. Och kommer smygande och vill gärna ha vattenmelon (favoriten!), äpple, päron, gurka, sallad, osv…
Lämna ett svar