Ingen snö i Umeå så vi åkte till Överkalix i helgen som var. Skönt att komma till snön, även om den inte var särskilt djup, men tillräckligt för att skidspåren ska vara pistade. Hela 5km-slingan pistad, men jag höll mig till 3km-delen eftersom det var säsongspremiär som alltid brukar vara lite jobbig. Körde två pass på lördag och ett på söndag, på söndagsmorgon var det 20-21 grader på Norra men när vi kom upp till Lappberget visade bilen bara -13 och husväggens termometer -9 och man kände att det var varmare där. Spåren var inte helt perfekta, pistade någon dag innan och en hel del barr och renskit, men inget som man direkt led av.

På lördagsförmiddag fick hundarna vara ut lite uppe i Lappberget, men ingen hundkörning. Rasmus var jättesur när vi kom hem, och satt bara rakt upp och ned mitt på golvet i sovrummet och tittade – han tyckte nog att matte var dum-i-huvudet som inte låtit honom springa – varför ska man annars åka upp till spåren?!? Båda de andra passen fick han dra en liten runda, kanske 300 m, för att bli nöjd, men inte anstränga sig för mycket och få ont i höfterna. Takterna sitter i och han skällde en hel del ute i spåret 🙂

Jag försökte även köra den korta rundan med Troy, men som med kickbiken så blir han så övertänd att han bara busar och kampar med linan. Till slut kom vi iväg och han fick jaga husse (som tokstakade) en liten stund. Tror det blir samma taktik som med kickbike – träna på att bara sitta och gå lugnt medan jag tar på skidorna. Sen hoppas vi att han hinner lära sig dra på lägret i Klimpfjäll nästa helg 😀

Mamma hade hittat en ”Mina Vänner”-bok från 1981 där jag bla skrivit om att jag önskade mig en egen hundvalp och en ny väckarklocka plus att jag ville jobba i kassan på Ica och/eller Konsum – allt de har jag fått/provat så det kanske är dags att sätta upp nya mål 😉

Lappberget nov 2013     MinaVänner -81