Christinas Webb

Min blogg om hundar och träning och annat...

Marsliden förra helgen

Förra helgen drog vi iväg till Marsliden. Började med att köra till Trappstegsforsen för en kort paus. Sen vidare mot Saxnäs, men eftersom det inte fanns någonstans att käka där så åkte vi vidare västerut och gjorde ett stopp i Fatmomakke och var och kollade lite. Sen vidare till Klimpfjäll för middag hos Italienaren. Därefter till Johannas stuga i Marsliden.

På lördagen gick vi leden upp från Marsliden, upp förbi Apelsinklyftan (vindskydd med grillplats) och sen vidare upp längs leden. Gjorde två ”toppbestigningar” innan vi vände och gick ned igen. Skönt att vara ute ”hela dagen” (ca 6.5 tim) och hade gått ca 13 km. Vi hade ingenstans bråttom och tog dubbla fikaraster. Var dock inte ensamma, tappade nästan räkningen, men drygt 20 pers träffade vi på uppe på fjället.

Stannade i stugan på kvällen, fixade middag och vilade ben och fötter. Kan säga att hundarna gjorde inte många knop – Ilo försökte inte ens leka/bråka med Troy 😉

Det är ju fina höstfärger nu, även om jag tycker att mobilen (denna gång lånad Huawei) överdriver färgerna lite, jag upplevde dem inte så starka som bilderna visar, men jag orkar inte hålla på och redigera för att de ska visa vad jag såg utan nu är de som de är 🙂

 

Liten film från Trappstegsforsen:

Fixande hemma

Hösten är här och det finns då lite grejer att fixa… förra helgen var jag upp på garagetaket och bytte ut några ”klockspikar” som dragits ut halvvägs och kroknat så att de inte bara gick att slå in igen. Passade på att ta några bilder när jag var där uppe.

Under veckan tog vi och klippte häcken, både den som begränsat älvutsikten (vid uppfarten framför garaget) och den som går längs infarten. Den delen klippte vi inte förra året och jisses vad rönnar hinner växa…

Nu denna helgen väntas mer höstväder, med en del regn och blåst. Dags att ta tag i lite innegrejer – idag började jag med att städa lite kring några källarfönster… har även trotsat vädret och tagit med Ilo på en cykeltur. Han tycker det är skitkul och racar runt på gården medan jag tar fram cykeln. Sen är han hur cool som helst och travar utan att stanna en enda gång (idag ca 4 km). Blir lite ivrig i bland, men på det hela går det jättebra. Idag blev det även duschning efteråt – han behöver lite tassvård – både päls och klor är lite långa…

Garagetaksutsikt – uppströms

Garagetaksutsikt – rakt över

Garagetaksutsikt – nedströms

Innan – ena delen

Innan – andra delen

 

Efter – ena delen

Efter – andra delen

 

Älvustikt igen 🙂

Planen för Troy

Han bor fortfarande kvar hos oss. Det var några som hörde av sig om att överta honom, och alla kändes som tänkbara, men jag fastnade för en kille som håller på och flyttar till Lycksele som vill jaga med honom. Han har haft vorsteh ”av samma typ” som Troy så han är van att handskas med arbetsvilliga hundar. Han verkar också aktiv med lite andra, blandade aktiviteter. Planen är att vi ska träffa honom nästa helg och om både vi och han tycker det känns (fortsatt) bra så ska han ta honom på prov. Om det skulle skita sig så har jag en till jägare i mellansverige på kö.

Nu under tiden så tar jag bara med Troy på såna aktiviteter som funkar för oss tillsammans, så att vi kan ha kul i stället för att bråka. Vi har varit och gått i skogen några gånger, och jag lyckades skrämma iväg några tjädrar när Troy stod och luktade, men jag tog några steg ”åt höger”. De satt uppe i träden och jag hann bara se skymten av den första, men hörde två till lyfta strax efteråt… FLOPP FLOPP

Troy har fått vara med på draghundsträningarna vi haft i Sorsele. Några gånger har en kompis kört honom, och en gång körde jag honom själv men hade en (för honom okänd) handler till hjälp. Inga långa sträckor, men det har i alla fall varit kul. Måste erkänna att det känns att det är lite annan fart och kraft när han drar än när man kör Ilo samma sträcka….

Det luktar spännande…

Matte – här har det varit nåt!

Ilos mentalbeskrivning

Jag lyckades få en återbudsplats och var i söndags till Skellefteå och gjorde MH (Mentalbeskrivning Hund) på Ilo. Man går ”en bana” där olika saker händer och en beskrivare dokumenterar hur hunden reagerar. Det är inget ”test” som ger godkänt eller inte, utan en beskrivning på reaktionerna – och vad som är bra eller dåligt beror på vad man ska ha hunden till. Jag visste ju sedan tidigare att Ilo är en cool kille, men nu har jag papper på det också 😉 Ska försöka beskriva vad han gjorde, även om jag inte såg honom hela tiden och inte kommer ihåg alla detaljer….

Här kan ni läsa protokollet. Siffror/bedömning 1-5 där man ska tänka intensitet, dvs 1 = låg och 5 = hög

Kontakt

Vi går runt publiken, Ilo är glad och luktar på några personer. Vi går till testledaren och Ilo följer med honom utan tvekan.

Lek 1

Jag och testledaren kastar en ”leksak” mellan oss. Ilo tar den, men är inte den som vill ha dragkamp. Springer iväg med den en liten bit.

Förföljande/Gripande

Vid första försöket så springer han inte alls iväg efter trasan utan letar i stället rätt på leksaken som användes i momentet innan 🙂 De gömmer undan den, och Ilo får kolla att den inte ligger kvar. Nytt försök och nu springer han fram till trasan, luktar på den, men tar den inte.

Aktivitet (=passivitet)

Jag står helt stilla i 3 min utan att göra något alls (typ lek ”lyktstolpe”). Ilo trampar runt lite, men är annars lugn.

Avståndslek

Här får Ilo se en människa komma ”hoppande” och lekande med en trasa, och sen försvinna bakom ett gömsle. Ilo springer fram till gömslet, och kollar även gömslet som personen kom fram från. Han är intresserad, men leker inte och verkar mest tycka att det är en tråkig lek med trasan. Kollar runt lite annat i området.

Överraskning (dumpe/overall)

Vi går fram på en stig. Mitt i allt dras en blå-overall upp några meter framför oss. Ilo ryggar tillbaka ca 3 m och skäller mot overallen. Han tittar på den hela tiden och kommer fram och undersöker sen när jag får gå fram till den. Han konstaterar att den var ju inget att bry sig om och har inga problem med att gå förbi/nära den efteråt.

Ljud (kedjeskrammel på plåt)

Ungefär lika som momentet innan – han ryggar tillbaka lite, men kollar på rännan där skramlet kom ifrån, och kommer sen fram och konstaterar att det var ju typ inget där. Har inte heller här några problem att gå förbi efteråt.

Spöken

Här kommer den mest oväntade reaktionen. Ungefär 20 m från oss (till höger, resp vänster) kommer det fram två spöken som sakta går fram emot oss. Men Ilo totalignorerar dem och lägger sig ned och kollar åt andra hållet, och tumlar runt lite i gräset. När de är bara några meter ifrån oss så går han närmare, men även då lägger han sig ned och tjorvar på i gräset. Efter att jag får gå fram till spökena och ta av dem huvorna så kommer han fram och hälsar och sätter sig med ryggen mot spöket och vill bli klappad. Efteråt berättar beskrivaren att de stått och fnissat och har aldrig sett något liknande.

Lek 2

Ungefär som vid första leken. Han är inte jätteintresserad av dragkamp, men tar leksaken och springer runt lite.

Skott

Vid första skottet tittar han upp som hastigast, men är sen helt obrydd.

Ilo uppe på Vitberget några timmar innan MH:t

Lediga dagar

Oj, vad fort det gick med 4 veckors semester – var tog tiden vägen?!? Efter ultran var vi hemma några dagar, sen till Överkalix några dagar då det var marknad där. Sen hemma några dagar till och hann bla slipa och måla brobalken under altan plus att vi rensat en del i garaget och körde två släpvagnslass med skrot till Svartliden (ÅVC). Iväg till Granåker några dagar. Sen hemma sista veckan och har njutit av värmen som äntligen kom, plus att vi bytt ut 15 m hängränna på ena sidan av garaget.

Efter ultran så kände jag att jag ville ut på åtminstone två fjällturer till, och det var då på håret att de blev av… i onsdags åkte vi dock upp till Ammarnäs och gick några km från Höbäcken upp västerut mot Kungsleden. Sol när vi åkte hemifrån, men mer och mer mulet och väl uppe så hördes åskan mullra och det syntes att det regnade på sina håll både här och där. Lite svårt att hitta ”bra” fikaplats då det inte blåste något alls och var mygg så fort man stannade. Lite spännande för hundarna då vi skrämde upp en tjäderhöna och en unge alldeles vid stigen på väg upp, gissa om Troy smög när vi passerade på väg ned 😉

Igår söndag tog vi en snabbtur upp på Nalovardo. Körde till toppstugan och gick en sväng där uppe, fikade lite trots att det inte var så soligt och att det blåste lite halvsvala vindar… Oj vad knott Troy hade under magen – inte underligt han hade svårt att sitta stilla… sen var han lite ivrig efter att vi råkade ”gå in i” en ripkull också – det flög upp både vuxna och ungar typ runt fötterna på oss… men Troy är ju cool i den situationen och sätter sig lugnt och stilla 🙂

Solig fredagkväll på Storvindeln, solen på väg ned bakom Skansnäsberget

Uppe vid Kungsleden, utsikt mot Stuvbiebakttie

Också uppe vid Kungsleden, utsikt mer västerut

”vägskylten” uppe vid Kungsleden, vi gick alltså från Höbäcken

En liten bit på väg ned, några km ”nedanför krönet” har vi parkerat bilen

Vi hörde åskmuller och man såg att det regnade i byn och söderut

Utsikt nedström från Nalovardo

Utsikt uppströms från Nalovardo

Ammarnäs Ultra Trail 2017

Jag tror knappt det är sant – men jag har ”sprungit” en ultra – dvs längre än maraton!?! Eller sprungit och sprungit, det blev mer promenerande än jag hade hoppats, men jag har tagit mig runt. Och bäst av allt – jag känner att kroppen håller!! Visst var jag jäkligt trött i baksida lår långa stunder, och även i rumpan när det var som mest uppför – men inte ONT ”på fel sätt”. Alla andra som startade på 43km-sträckan drog iväg och var utom synhåll redan efter några 100 m. Men mitt mål var inte att ta sig runt snabbast möjligt, utan att ”ta mig runt”. Jag har aldrig gjort något liknande och visste inte riktigt hur det skulle kännas eller hur länge det skulle ta. Trodde på mellan 6 och sju timmar, och hade nog tagit mig i mål på under 7 tim om jag inte stannat lika ofta för att pusta och NJUTA plus att jag tagit paus tex vid Aigertstugan och snackat med stugvärden som bjöd på saft. Jag hade inget problem med att ”bli ensam” utan tyckte att det var nog så skönt, för om du springer med andra är det lätt att tempot påverkas så att det går för fort och att man får betala för det senare i loppet. Vädret var riktigt bra för en sån här aktivitet, visserligen liiiite lätt regn vid två korta stunder under första timmen, men annars lagom temperatur för det mesta. Uppe på kalfjället blåste det lite kalla vindar så jag stannade och tog på vind/regnjackan, och tog sen av den när jag närmade mig Aigertstugan för när man kom ned mot den så var det medvind och mycket varmare, speciellt som solen kikade fram lite.

Efter ca 4 km kom man till Rödingvik där det fanns ett gårdställe med gräsmatta och flera byggnader. Tänk att ha sån utsikt!

Utsikt vid Rödingvik, 4 km efter start

Speciellt från början var det väldigt mycket springande på spänger. Eftersom det var lite småblött så tyckte jag det var skönare att vara på dem än att springa bredvid där det ofta var blött ”svartklegg”. Testade på ett ställe och där höll ena skon på att sugas av från foten…

Många spångar

På bilden nedan ser man lite av stigen där vi kom, typ till höger om skylten. Sen sprang vi upp till Servestugan och blev ”avbockade” där, sen tillbaka hit och svängde sedan höger för att följa Kungsleden mot Aigertstugan.

Skylt vid Kungsleden

En liten stund senare kom vi till en nyfixad hängbro över en bred ”bäck” där det var ett flera meter högt vattenfall strax till vänster/nedströms.

På väg mot bron över ån/bäcken Servvejuhka

Därefter började det gå upp, upp… på bilden nedan har jag pausat lite för att njuta av utsikten därifrån jag kommit. Svårt att se på bild, men det är lite uppför typ hela tiden…

På väg upp mot kanten av Vuomatjåhkka

Klättringen uppåt fortsatte, här utsikt från strax innan jag nådde loppets högsta punkt, ca 1100 möh. Stenigt värre så man fick se efter var man satte fötterna. Hade man snavat här hade man inte bara kunnat skrapa eller sträcka sig, utan även slå ihjäl sig för det var stenar överallt…

Imponerande vidder, befinner mig på ca 1130 möh enligt min Garmin-klocka

Toppen är passerad, det har börjat bli liiite lätt nedför. Här vid Tjålmure. Man kände att det var kallare vindar här där det var öppet vatten och mer snö. Vi sprang över snö ett flertal gånger, men den höll bra och man sjönk inte ned. Fick lite ”sockersnö” i skorna dock, men blöt om fötterna hade man ju varit länge…

Sjön Tjålmure

Dags att fortsätta färden ned mot Aigertstugan. Man ser den ”en bit bort”, men sen när jag kollade på kartan så verkar det vara ca 3 km dit – lurigt med avstånden uppe på fjället!

På väg nedåt, i mitten av bilden (lite till höger) skymtar man Aigertstugan, ca 3 km dit.

Vid Aigertstugan var det också ”avbockning” och stugvärden bjöd på saft. Stannade och drack, och fick höra att det varit ett gäng vorstehtjejer på besök några dagar tidigare och fick frågan om jag varit med där. Det hade jag ju inte, men jag gissar att jag vet vilket gäng han pratade om 😉

Strax efter Aigertstugan ser man Tjulträsket

Innan man börjar ta sig ned från kalfjället så följer man en ås där man ser byn Ammarnäs.

Byn Ammarnäs syns – och där ligger målet!

Ungefär halvvägs ned passerar man en hängbro över en ”bäck” med ett mäktigt vattenfall, dess flesta fallmeter ligger dock nedströms från bron. Efter detta så är det mest stig genom skogen tills man kommer till parkeringen och sedan följer vägen in mot målet vid hembygdsgården.

Vattenfall i Ruovdajjuhka

Framme vid målet vid hembygdsgården där en skara människor väntade. Ivrigt hejande och de gjorde t.o.m. vågen – härlig känsla att gå i mål och ha klarat av alla dessa 43 km och ca 1000 meters stigning. Här kan ni se karta och de värden som min Garmin-klocka loggat: klickaHär

Fotograf: min kollega Adam Larsson, Ammarnäs IF

JA – jag har kanske stannat onödigt ofta – och hur har man tid att ta foton när man tävlar med nummerlapp på benet?!? Tävlingsdjävulen vaknar ofta när nummerlapp sätts på, men jag har kommit till den åldern (eller vad det nu är) att jag har lite koll på mina begränsningar och jag har verkligen NJUTIT av denna turen – även om det varit tungt i benen bitvis….

Carpe Diem – fånga dagen – livet är NU

 

Träning med Troy 

Mycket lydnad och behärskning, lite springa. I förrgår på med full löp/drag-mundering och så gick vi en prommis. Funkade så pass bra att vi joggade några korta bitar. Sen slå på pip i träningsklockan så att han taggar till….höll på att bli galen – ett jäkla ”klängande” då han inte vet han ska ta sig till. Fortsatte att gå oavsett hur det pep. Bråkade, korrigerade och kommendersde. Vet (tyvärr 🤔) inte vad som hände, men så mitt i allt sköter han sig igen… till och med så bra att jag kopplade om kopplet från halsbandet till selen. Och då började eländet igen… kopplade tillbaka och fortsatte hemåt utan att vara ovänner.

Idag vanliga fritidskläder och prommis i skogen. Kopplad och (hyfsat) sansad. Gick hela 840 m på 23 min 😂 Stannade och satt ned och filosoferade tre gånger á några minuter. Han sitter/ligger stilla utan att skälla. Dock ej avslappnad. Men det går ju framåt! 

Juni passerade

i en väldans fart… Det känns som vår/försommar men almanackan säger mitt-i-sommaren – hur gick det här till?!? Och vad gjorde då jag/vi under tiden?

En helg med besök av brorsan med familj. Inga särskilda aktiviteter förutom lite sightseeing runt Sorsele och så köpte vi lite sommarblommor som fick flytta in i rabatten och krukor.

Sen hade jag och sambon en helg i Umeå med hotellövernattning, käka ute och shoppa. Hundarna fick vara på hundpensionatet här i Sorsele. Troy har varit där tidigare men för Ilo var det första gången. Gick bara fint.

Plötsligt midsommar vilket betyder nån slags utflykt. I år en liten promenad genom skog fram till en liten tjärn. Mest bara ”vara”, vilket inte är så lätt när Troy är med – han har svårt att koppla av ute.  Ilo däremot är hur cool som helst. Resten av helgen regnade det.

Sista veckan jobbade jag lite mer än vanligt för att täcka upp för ledig kollega. Veckan avslutades med sommarvärme vilket var väldigt skönt. Dags för semester!

Sen regnade det i måndag och efter det rätt kyligt och blåsigt… försöker få undan sånt som inte hunnits/prioriterats tidigare, tex städa bilen… och så är det dags att förbereda inför lördagens äventyr 😥

Grabbarna håller koll när husse ska fiska

Troy tränar på att chilla

Ilo kan redan det här med att chilla

Skidspår i sommartid

Skidspåret går även över en myr

Troy 5 år

Idag fyller ”den lille svarte” (som nu är stor) hela fem år – en vuxen kille!

Han är fortfarande enormt arbetsvillig och vill väldigt gärna vara till lags. Blir så ivrig ibland att han har svårt att behärska sig. Det har gett mig både glädje och frustration, men senaste dagarnas träning har gett framsteg så jag är hoppfull om många framtida träningstillfällen tillsammans.

Kurshelg och dubbla långhelger

Våren rasslade på med en hiskelig fart. Det har väl inte direkt varit vårväder varje dag, utan kall nordanvind ofta…och det blev liksom torrt direkt. Nu så här en vecka in i juni har grönskan skjutit fart – löven slår ut och gräset har vuxit så mycket att jag hunnit klippa nästan hela gården.

20-21 maj var jag och Ilo iväg till Muossejetjolme utanför Arjeplog på allmänlydnadskurs. Tränade på kontakt och att gå fint i koppel, och att inte bry sig om andra ekipage. Kom hem trötta i mössan efter två dagars tränande. Klicka här för bilder från Hundskolan Visions Facebooksida.

25-28 maj tog jag ledigt på fredagen för att få ha långhelg. Först nu la vi på sommardäcken på Volvon. Sen blev det en del fixande här hemma, bla räfsat lite löv/gammgräs.

3-6 juni ny långhelg då jag tagit ledigt på måndagen. Började helgen med att på fredagkvällen åka till Granåker och så morötter mm. Lite sånt även här hemma, blir intressant att se om nåt kommer upp… Hann med några träningspass, bla det som mpste vara mitt längsta pass någonsin iförd löparskor: 18 km jogg-gång. Sen på måndagen åka iväg till optikern i Arvidsjaur (blir dyrt!) och sen vidare till Umeå. Ut och äta med en kompis. Träffa en PT och få lite hjälp med rörlighetsträning. Åka till en kompis och få lite tips på hur jag ska hantera och träna med Troy för att han och jag ska samarbeta bättre och inte bli osams. Kul att hinna prata lite hundar, träning och annat.

Sida 109 av 149

Drivs med WordPress & Tema av Anders Norén